Det här var svårt tycker jag, jag har nog aldrig haft en konstig tid i mitt liv, idag har jag suttit och kollat i genom foto album för att se om jag kunde hitta något konstigt foto i alla fall. Visst fanns det ett och annat men om det var mer än bara en busig Bettan på korten tror jag inte. Efter granskning av foto album gick jag vidare och kollade arkiv av gamla bilder som ligger på skiva., nä det var bara att inse att jag är inte så konstig och jag är väldigt glad över det. Hittade en bild från sommaren 2009 som var en konstig sommar fast med mer än en positiv händelse. Sommaren 2009 föddes vår lilla dotter, tre dagar där efter fick jag en ansiktsförlamning i halva ansiktet. Det var en tuff och konstig tid i mitt liv ovissheten om hur det skulle bli med mitt ansikte, var riktigt jobbig. Det var otroligt konstigt att titta sig i spegeln och inte känna igen sig själv. Det var något jag aldrig kunde tro skulle hända. Nu snart två år senare är den nästan helt borta.
Dagens bild blir en bild som aldrig varit med på bloggen, jag vet hur konstigt det var att inte känna halva sitt ansikte, men jag vet också hur underbart det är att känna hela sitt ansikte. Den sommaren kunde jag inte vara ute i solen överhuvudtaget utan solglasögon, perfekt med stora som kan dölja mycket :)
7 kommentarer:
Det måste ha varit fruktansvärt att bli förlamad. Men hur kom det sig?(du behöver inte svara om du inte vill;)
Fint kort på er båda=D
Fina ni är!!!!!
Tänk ....till sommaren kommer bärselen fram igen :)
Vilken härlig bild! SÅ jag längtar till varma dagar när jag ser den =O)
läskigt att läsa om din ansiktsförlamning och vad glad jag blir att läsa att det är över eller iaf så nära som?
Förlåt för mina dåliga kommentarer! Men som sagt haft fullt upp! Vad fina ni är hela familjen på alla kort. Jag håller stenhårt på en pojk! Det är snart Elisabeth! Du Stina hälsar till Clara! Kram från oss!!!
Ja tänk det där med ansiktsförlamning är konstigt! Jag har en jobbarkompis som haft det, bara vaknade upp och var förlamad. Hans har inte släppt helt och hållet ännu, efter ca 4 år.
Skönt att du är bra i alla fall!
Kram!
/Malena
Du ar sa fin sa fin!!!!! Och det var en underbar promenad du och jag gick pa den dagen :):)
kram kram
Skicka en kommentar