Min morfar är någon jag saknar väldigt mycket, jag har otroligt många fina minnen av honom. Han bodde inte så långt ifrån oss när jag var liten och när vi var hos morfar brukade vi gå och fiska ute på en liten udde vid ån som gick förbi hans hus, kan dock inte minnas om vi åt fisken vi fick upp, kanske var det så att katten fick den. Ibland gick vi upp till närbutiken och köpte lösgodis, mins så väl de små påsarna och de vita små lådorna godiset låg i, det stod på en hylla bakom kassan, där fick man stå och peka vad man ville ha. Tror nog minsann att han alltid hade glasspinnar hemma, i alla fall när vi var på besök. När jag var 11år flyttade han tillbaka upp till Norrland, minns att han kom på besök några gånger där efter, dessvärre gick han bort 1993. Jag är så glad att jag har mina minnen av honom kvar.
Här är mamma, jag och morfar, utanför morfars hus (nej han bodde inte i det stora huset bakom oss) Jag är runt ett år och har nog precis lärt mig gå.
5 kommentarer:
Åh fint!
åh,vilket fint minne du delar med dig av!!!tack =O)
Halvförkyld är faktiskt värre än helförkyld tycker jag, konstigt nog!
Hoppas ni riktigt kryar på er oc hatt "det värsta" är över!!!
Vilken härlig bild....tycker det är så kul med dina teman....
Har ju inte känt dig så länge och det är sååå kul och få veta hur ditt liv har varit och är.
Krya på dig!!
Kram kram
Jag har oxå gått omkring halvförkyld, länge nu, medan mina barn blivit vrålförkylda!
Vilket härligt minne du delar med dig av, och vilket fint kort!
Krya på dig!
Kram
Härlig bild på dig, morfar och mamma:)
Skicka en kommentar