Tipsa mig!!!

Träningen som ni märkt är igång nu efter semestern. Det är riktigt skönt att komma igång igen. Nu har jag ju även börjat styrketräna en del och det är riktigt roligt. Dessvärre går det inte så bra med löpningen och det irriterar mig. Det är inte så att jag tänkt bli någon "super" löpara ala Bolt ;) (jo till och med jag som har noll koll vet vem den killen är;P) men jag vill kunna prestera lite mer än vad jag gör, för att jag tror att jag kan det. Men de två senaste gångerna har kroppen bara lagt av. Första gången var i söndags, jag har många faktorer som säger varför... Styrketränade på förmiddagen, 30 grader solesken, nya skor, skavsår på insidan av armarna från linnet, ni märker ju jag har några saker att skylla på. Först två kilometrarna gick det bra sen började det bli tungt, jag valde ändå en runda som är "plan" inte några backar överhuvudtaget. Men när jag hade typ 2 km kvar av 6 så gick det inte, jag fick börja gå, smal benen är som två "klossar" och ömmar Gick kanske en kilometer och sen sprang jag den sista.
Idag på morgonen kände jag mig taggad för att visa mig själv att jag kan bättre än så, det var bara alla saker som var emot mig som gjorde att det blev som det blev. Allt efter dagen har gått har jag börjat ångra mig, nä man kanske skulle hoppa det, jag har ju lite träningsvärk från gårdagens styrketräning. Jag kom på att jag kunde ta den lilla rundan på 4 km, men att jag skulle pressa mig lite mot tiden jag sprang den på för ett årsedan. Innan jag springer iväg säger jag till peter usch nä jag vill inte, han peppar mig och jag springer iväg. Första kilometern har jag enligt mig och mina vanor ett riktigt bra tempo. Efter två kilometer, ja vad tror ni händer kroppen lägger av, smalbenen är sten hårda och ömmar. Jag traskar på och efter 500m springer jag igen. Huvudet är i detta fall starkare än kroppen och jag tar mig hem lätt joggande. När jag stannar här hemma har jag så ont i smalbenen så jag inte vet vad jag ska ta vägen. Visst denna gången var jag inte på humör alls men någonstans tror jag ändå att det har med skorna att göra. I de "gamla" skorna jag hade så har jag aldrig fått denna känslan och jag har aldrig behövt avbryta för att gå.
Nu kommer då frågan till er som läser här inne som har lite koll på det här med träning och skor, ni är ju några hurtbullar ändå ;) Vad tror ni är det skorna?

Svettbesten efter misslyckandet nr 1