Staket på g

Vi har länge pratat om att vi skulle behöva ett staket på vår baksida, först var det åt hundarna som då var två. De höll sig där de skulle så det blev inget med det, sen kom det en liten Clara och såklart skulle vi ju ha ett staket. Nä, även hon höll sig på rätt ställe så staketet kom inte upp då heller. Men nu har vi fått en liten Challe som har spring i benen och bomull i hörnen, han regerar inte det minsta när vi ropar, han bara går. Har han problem med hörseln kan man undra... Nä inte det han hör precis som han ska, han har bara en vilja av stål :) Men inom kort kommer han inte komma så långt, idag har jag, Clara och morfar satt upp staket. Kanske inte så mycket Clara och jag som morfar :) Trotts blåst och regn är har vi kommit halvvägs, kommer bli så skönt när det är färdigt och jag vet att han är i trygghet, mitt hjärta kommer inte sitta utan för kroppen när jag ska hjälpa Clara med något och jag måste släppa uppsikten för ett ögonblick. Det krävs ju trotts allt bara ett ögonblick för att en olycka ska kunna ske och detta minimerar det. Tack för all hjälp idag pappa med både barn och staket :)