Nu har jag funnit lite tid att sätta mig ner och skriva lite. All tid nu går åt till att beundra det lilla mästerverket. Visst lite där emellan sovs det och tas emot lite besök av närmsta familjen.
Vi mår jättebra, visst vi sover kanske inte som förr ;) men vad gör väl det. Hon äter och hon sover det är ändå det viktigaste. Vi får sluta säga hon, hon har faktiskt ett namn
Clara blev det. Nu ska ni få höra hur det var när Clara kom till oss.
Den 2:e juni åkte vi till förlossningen för att göra CTG och ultraljud, det var nämligen så att några dagar tidigare tyckte jag att magen (Clara) hade blivit lite slö, vilket berodde på lite fostervatten, inte FÖR lite men lite. Denna dag var det lite mindre och läkaren bestämde att vi skulle bli igångsatta.
Sagt och gjort. Det var bara att hoppa i den blå skjortan och vänta med spänning. Dess värre hände inte så mycket, hade lite ont tills en början men sedan var jag uppe på benen igen och väntade på att snart, snart är det full fart här, men nä. Vad gör man då när man väntar då? Äter lite mat läser lite tidningar och framför allt går det ju inte missa "desperate housewives". Den ända serien jag följer och inte ens detta gjorde ett avbrott. Kolla in min super snygga frissa :)
Den 3:e juni, vaknar och inser att nä ingen bebis nu heller. Hur ska det här gå, tanken var ju att jag skulle ligga här och gosa med min lilla bebis på morgonen, nä istället ska docktorn komma och göra en ny bedömning. Docktorn kom och bestämde att jag skulle få ett "värkar stimulerande" dropp. JIPPI!!!!
Vi blev överflyttade till förlossningssalen kl 12:00 och nu gick det snabbt, värkarna kom väldigt fort och intensivt. Tillslut var det nästan inget mellanrum mellan värkarna och jag kände att nu var det dags att slänga lustgasen i väggen och ropa på grabbarna med bedövning. Narkoskillarna kom kl 12:40 och 13:00 fick dom en tumme upp från mig och ett stort leende. Äntligen kunde jag börja "leva" igen. Ryggbedövningen gjorde verkligen sitt jobb och nu kunde jag vara med mer aktivt än under det totala kaoset som varit tidigare. Nu var det bara att vänta på att hon skulle komma ut, och det gjorde hon snabbt och smidigt. Kl 16:47 var Clara i min famn och tårarna sprutade på både mig och hennes pappa.
Denna upplevelsen var helt otrolig att få sitt barn i famnen och inse att du är vår och bara efter en sekund mest älskad av din mamma och pappa. Alla tankar och värderingar man tidigare har haft ser inte ut på samma sätt längre, det viktigaste i livet ligger i min famn.
Här har ni väldens stoltaste pappa sov växte två meter efter att ha klätt lilla Clara och få ha henne i sin famn. Tänk att alla får det mest perfekta, vackraste och underbaraste barnet i hela världen.
Tiden efter förlossningen spenderade vi inte som vanligt på BB, vi fick stanna kvar på förlossningen hela familjen. Det passade oss jättebra, min önskan var att Peter skulle få stanna hos oss hela tiden och den möjligheten fanns inte riktigt på BB. Men det löste sig ändå tack vare all super-personal på förlossningen. Finns många där som tackas varmast av oss.
När man är i denna situation så kanske man inte alltid har huvudet på skaft, dag två bestämde sig Peter för att gå hem och ta en dusch, kolla posten och lite så. Han stack iväg och vi väntade oss en ren och uppfrächad Peter. Tillbaka kommer en svettig dö trött Peter. Han hade gått hem, en promenad på ca 25-30min ställt sig vid dörren och insett att här kommer inte jag in, jag har inga nycklar. Bara att promenera tillbaka i t-shirt och kort byxor, det var ju närmare 25 grader när vi åkte in och 10 grader när Peter var ute och gick. Det löste sig bra ändå när han kom tillbaka ringde han till sin syster som kom med bil och hjälpte till. Hon hade den bästa presenten med till mig en rulle mjukt toapapper. Tack Mallan den var super!
Vad hände mer under vår vistelse för utom förlossning och dumma promenader. Vi ha givetvis njutit av vår dotter, kan inte sluta titta på henne. Hon är som en liten dröm som doftar ljuvligt. Denna lilla prinsessa får mig att smälta.
Nu blev det en rejäl uppdatering, ska försöka hinna med att blogga lite mellan allt gosande. Vill tacka er alla en än gång för alla otroligt fina kommentarer och gratulationer. Jag blir så otroligt glad att så många ville uppmärksamma att vår dotter hade kommit.
